Vi är inne på vecka 2 av utbildningen och det är himla mycket att ta in. Hoppas bara att det går bra.

Jag vet inte vad det är med mig och jag känner inte riktigt igen mig längre. Jag känner mig nere. Inte deppig, men nere.

Jag vet inte om det är för att jag är lite missnöjd med mycket. Jag vill så mycket mer i mitt liv. Jag vill inte behöva tänka på vad jag handlar jämt, så att pengarna räcker hela månaden.

Jag vill komma igång med träningen igen. Jag har tappat allt som jag kämpade för i somras/höstas. Men mina arbetstider tillåter det inte. Jag jobbar oftast 8-21, men lunch mellan 13-16. Vilket innebär att jag åker hem, lagar mat, äter, vilar lite och åker sedan tillbaka till jobbet igen. Jag hinner verkligen inget annat. Dom dagarna jag har halvdagar så måste städa, laga ännu mer mat, tvätta, försöka vila upp mig liiiite och sedan åka och jobba igen.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till längre. Jag trivs ju på jobbet och pengar måste man ju ha.. Men det är inte såhär jag vill att mitt liv och mina vardagar ska se ut.

Jag är antagligen bara nere i en dipp just nu. Jag försöker varje morgon att intala mig att man faktiskt kan välja att vara lycklig. Men änsålänge verkar jag inte lyssna så bra..